| |
 Innehåll
E-post
|
|
Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
M
Molander
Titel:
Vetenskapsteoretiska grunder
Författare: Joakim Molander
År: 2003
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-02690-0
Antal sidor: 182 sidor
Bindning: Häftad
Vetenskapsteoretiska
grunder Historia och begrepp handlar om vetenskapsteori. Vad
är vetenskap egentligen? Vad har olika vetenskaper gemensamt?
Har vetenskapen några gränser? Är vetenskapliga
teorier sanna i en realistisk mening eller ej?
Boken får
nog i första hand ses som en historisk framställning
av ett antal filosofer, vetenskapsmän och vetenskapsteoretiker
och deras tänkande. Molander går igenom vad en rad
olika tänkare från antiken fram till våra dagar
har haft att säga om vetenskapen och vetenskapens natur.
Författarens huvudsakliga avsikt är emellertid inte
att "förmedla en bild av vetenskapens eller filosofins
historia utan att med historiens hjälp lotsa läsaren
in i kunskapsteorins och vetenskapsteorins begreppsvärld."
Förklaringen av centrala vetenskapsteoretiska begrepp är
därför viktig för Molander.
Boken är
indelad i sju kapitel: 1 Vad är vetenskap?, 2 Vetenskapens
vagga, 3 Den antropocentriska filosofin, 4 Den hellenistisk-romerska
perioden, 5 Från metafysik till teologi, 6 Den vetenskapliga
revolutionen, och 7 Modern vetenskapsteori. Boken avslutas med
en liten ordlista, där flera vetenskapsteorietiska begrepp
kortfattat förklaras.
Bland äldre
filosofer och vetenskapsmän som diskuteras mer eller mindre
ingående av Molander kan följande nämnas: Thales,
Demokritos, Platon, Aristoteles, Thomas av Aquino, Kopernikus,
Galilei, Newton, Hobbes, Descartes, Bacon, Locke, Berkeley, Hume,
och Kant. Bland "moderna" vetenskapsteoretiker som avhandlas
märks bl.a. Comte, Popper, Lakatos, Kuhn, Feyerabend, och
Gadamer. Boken innehåller bl.a. avsnitt om positivismen,
och däribland den logiska positivismen, fenomenologin, den
hypotetisk-deduktiva metoden, det falsifikationistiska demarkationskriteriet,
vetenskap och ovetenskap, människovetenskapernas vetenskapsteori,
wittgensteininfluerad vetenskapsteori, och hermeneutiken. Exempel
på begrepp som behandlas är ad hoc hypotes, deduktion,
empirism, falsifikationism, fenomenologi, hermeneutik, hypotetisk-deduktiv
metod, induktion, korroboration, paradigm, positivism, och rationalism.
Vetenskapsteoretiska
grunder Historia och begrepp är enligt förlaget
avsedd som en introduktion i vetenskapsteoretiska frågeställningar.
Mouwitz
Titel: Filosofi - en lärobok
Författare: Lars Mouwitz
År: 1997
Förlag: Gleerups
ISBN: 91-40-62215-0
Antal sidor: 296 sidor
Bindning: Kartonnage/Paperback
Upplaga: 1:a upplagan, åttonde tryckningen 2004
Filosofi
- en lärobok är en lärobok i filosofins grunder.
Boken har
i huvudsak en övergripande historisk uppläggning, där
enskilda filosofer och filosofiska riktningar från antiken
fram till våra dagar presenteras och diskuteras. Men verket
innehåller även en tematisk del, där olika filosofiska
problem och grenar behandlas. Boken är indelad i sju olika
kapitel: Antiken, Medeltiden, Renässansen och upplysningen,
1800-talet, 1900-talet: första delen, 1900-talet: andra delen
Tema, och Fördjupningar. Boken innehåller egna avsnitt
om Sokrates, Platon, Aristoteles, Augustinus, Thomas av Aquino,
René Descartes, Baruch Spinoza, David Hume, Immanuel Kant,
Sören Kierkegaard, Friedrich Nietzsche, Ludwig Wittgenstein,
Jean-Paul Sartre och Karl Popper. En rad andra filosofer behandlas
mer kortfattat. I 1900-tals delen presenteras analytisk filosofi
och fenomenologi. Även kortare avsnitt om hermeneutik, kritisk
teori, strukturalism och postmodernism återfinns.
Kapitlet 1900-talet:
andra delen Tema har en systematisk uppläggning. Diskussionen
kretsar kring sex olika teman: språk och tanke, medvetande
och materia, kunskap och vetenskap, moralen och det goda livet,
samhället och staten och konsten. Författaren redogör
för grundläggande filosofiska begrepp, såsom definition,
mening, referens, slutledning, premiss, slutsats, logisk form,
medvetande, koherens, korrelation, förklaring, förståelse,
normer, värden m.m. Filosofiska teorier eller grupper av
teorier, såsom dualism, behaviorism, materialism, funktionalism,
empirism, rationalism, pragmatism, deontologi, konsekvensetik,
emotivism, värdenihilism, naturalism, värdeobjektivism,
utilitarism, omsorgsetik, rättviseetik m.m. beskrivs kortfattat.
Boken avslutas
med ett antal fördjupningar: Zenons paradoxer förr och
nu, Myter i Platons dialoger, AI-forskning ("AI" står
för "artificiell intelligens"), Logik, Argumentationsanalys
och Ekosofi.
Filosofi
- en lärobok ger en god introduktion till ämnet
filosofi och filosofins olika grenar. Boken är ganska lagom
omfattande och avancerad för filosofistudier på gymnasienivå,
men borde med behållning kunna läsas av de flesta som
letar efter en inledning till filosofi. De starkaste avsnitten
är nog de historiska. Mouwitz är skicklig på att
sammanfatta avancerade resonemang och lyfta fram det väsentliga.
De tematiska delarna är kortfattade, men torde ändå
fungera bra som en inledning till olika grenar av filosofin. Valet
av fördjupningsämnen känns något godtyckligt
och bokens sista avsnitt skulle må bra av att kompletteras
med litteraturtips, även om de ämnen som behandlas är
intressanta. Boken är försedd med en mängd diskussionsfrågor
som kan stimulera läsaren till egna reflektioner och som
kan göra det lättare att tillgodogöra sig materialet.
Mårtensson
Titel:
Logik En introduktion
Författare: Bertil Mårtensson
År: 1993, 1995
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-26142-X
Antal sidor: 302 sidor
Bindning: Häftad
Upplaga: 2:a upplagan
Logik En
introduktion är en inledning till logiken.
Boken går
igenom satslogik, predikatlogik och elementär mängdlära
från grunderna. Dessutom behandlas vissa metalogiska problem
och resultat.
Boken är
indelad i 20 kapitel, plus ett appendix med svar till övningar:
1. Om hur man läser denna bok, 2. En skön historia,
3. Några logiska regler, 4. Två slutledningstyper,
5. Satslogisk översättning 1, 6. Satslogisk grammatik,
7. Satslogisk översättning 2, 8. Satslogikens semantik,
9. Satslogisk giltighet, 10. Satslogisk metateori, 11. Satslogisk
härledning 1, 12. Logiska och ologiska strategier, 13. Orsaksanalys
med hjälp av satslogiken, 14. Möjliga världar,
15. Satslogisk härledning 2, 16. Ett uttrycksfullare språk,
17. Predikatlogisk härledning, 18. Predikatlogik med identitet,
19. Mängder av mängder, och 20. Talteori, Russells paradox
och oändligheten.
Inom logiken
studerar man giltigheten hos argument. Hur bör vi tänka
för att resonera förnuftigt? Vad kännetecknar ett
logiskt riktigt resonemang? Logiken kan betraktas som ett ämne
eller som en konst. Som en konst handlar logiken om förmågan
att tänka och resonera förnuftigt.
Logik En
introduktion tar upp ämnets grunder. Satslogikens och
predikatlogikens språk beskrivs syntaktiskt och semantiskt,
viktiga begrepp definieras, såsom logisk giltighet, tautologi,
kontradiktion, syntetisk sats, logisk följd, mekanisk metod,
motsägelsefrihet, fullständighet och avgörbarhet,
och ett antal viktiga metateorem bevisas. Alla viktigare kapitel
är försedda med en rad övningar för att man
lättare skall kunna tillgodogöra sig materialet. Den
härledningsmetod som kanske ges störst utrymme är
en form av s.k. naturlig deduktion. En fördel med denna härledningsmetod
är att den liknar vårt naturliga sätt att argumentera,
vilket gör att den är ganska lätt att lära
sig och att tillämpa i praktiken. Metoden med sanningstabeller
i satslogiken behandlas också utförligt. En stor del
av övningarna går ut på att lära sig att
praktiskt utföra olika härledningar i formella system.
Förhållandet mellan naturliga språk och satslogikens,
predikatlogikens och mängdlärans symboliska språk
diskuteras ingående.
Logik En
introduktion är en ganska charmfull liten skrift. Hela
boken genomsyras av en torr, underfundig humor som faktiskt är
riktigt underhållande. Satslogikens, predikatlogikens och
mängdlärans grunder behandlas pedagogiskt, kunnigt och
relativt ingående. Boken har det mesta man kan kräva
av en introduktion till logiken.
Till toppen
|