Innehåll


E-post

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Recensioner

Klicka här för att komma till The Philosophy Nets länk till Bokus

A

Andersson och Mattson

Titel: Filosofisk tanke
Författare: Jan S Andersson & Nils-Göran Mattson
År: 1998
Förlag: Ekelunds/Gleerups
ISBN: 91-646-1051-9
Antal sidor: 448 sidor
Bindning: Kartonnage/Paperback
Upplaga: 2:a upplagan, 2001

Filosofisk tanke är enligt författarna främst avsedd som lärobok för gymnasiet och vuxenutbildningen och täcker behovet av läromedel för kursen filosofi A och kursen filosofi B.

Boken innehåller en systematisk och en historisk del. Den systematiska delen behandlar i första hand argumentationsteori, värdefilosofi och vetenskapsfilosofi. Kortare avsnitt om normativ etik, logik och politisk filosofi har inkluderats, samt ett mer utförligt avsnitt om ekosofiska teorier. Grundläggande begrepp som tes, argument, tolkning, precisering och definition tas upp till diskussion. Olika metaetiska teorier som emotivism, intuitionism och naturalism beskrivs kortfattat. Skillnaden mellan analytiska och syntetiska satser och mellan deduktion och induktion behandlas och belyses med flera exempel. Normer för saklig debatt presenteras och några vanliga former av felslut exemplifieras. Värdefilosofins grenar beskrivs och teleologiska, eller konsekvensetiska, och deontologiska teorier granskas närmare. Särskilt noggrant synas den s.k. utilitarismen i sömmarna. Begrepp som frihet och rättvisa diskuteras och riktningar som liberalism och kommunitarism behandlas. Ett antal olika former av miljöetiska ståndpunkter preciseras.

I kapitlet om vetenskapsfilosofi behandlas flera olika riktningar eller skolor, såsom logisk positivism, strukturalism och kritisk teori. Enskilda filosofer, såsom Popper, Kuhn, von Wright, Gadamer, Habermas, Saussure, Lévi-Strauss, Foucault och Derrida har fått egna avsnitt. Olika typer av förklaringar beskrivs och exemplifieras och grundläggande begrepp inom vetenskapsfilosofin analyseras. Kapitlet innehåller avsnitt om hypotespröving, vetenskapliga värden och hermeneutik. Frågan om huruvida naturvetenskaper, samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper använder och bör använda olika metoder belyses på olika sätt.

Den historiska delen innehåller fem avsnitt: Antiken, Medeltiden, Renässansen och den vetenskapliga revolutionens århundrade, Upplysningen och 1800- och 1900-talen. Denna del är i första hand uppbyggd kring en diskussion av enskilda filosofer, men innehåller även kortare systematiska avsnitt och beskrivningar av olika filosofiska riktningar. Kapitlet om antiken innehåller korta avsnitt om yttervärldsproblemet, kunskapens grund och ursprung och kropp-själ problemet. Kapitlen om medeltiden och renässansen innehåller systematiska diskussioner om tro och vetande, mekanisk och organisk natursyn och kapitlet om upplysningen behandlar distinktionen mellan metodologisk individualism och kollektivism och vissa frågor inom politisk filosofi. Kapitlet om 1800- och 1900-talen innehåller bl.a. ett avsnitt om feminism och feministisk vetenskap, kunskapsteori och etik. De flesta "klassiska" filosofer behandlas i denna del, från gamla grekiska filosofer som Platon och Aristoteles, till 1900-tals filosofer som Husserl, Frege, de Beauvior och Russell.

Filosofisk tanke är en välskriven bok som torde fungera bra i undervisningssammanhang. Många av filosofins klassiska problem presenteras på ett lättfattligt och nyanserat sätt. Boken innehåller en mängd övningar som kan underlätta inlärningen och förståelsen för olika filosofiska begrepp och teorier. Volymen skulle kunna utökas med fler litteraturtips och en referenslista för att underlätta för den som vill fördjupa sig i något ämne eller någon filosof. I kapitlet om 1800- och 1900-talen saknar man ett avsnitt om pragmatismen (den sammanfattning av riktningen som förekommer är mycket kortfattad). Författarna visar annars prov på ett brett kunnande och behandlar en stor mängd av filosofins problem, frågor och tänkare.

Arkoun

Titel: Arabisk Idéhistoria
Författare: Muhammed Arkoun
Originalets titel: La pensée arabe
Svensk översättning: Pär Svensson

År: 1993
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-87680-46-7
Antal sidor: 128 sidor
Bindning: Pocket

Arabisk Idéhistoria handlar om föreställningarnas och tänkandets historia inom arabisk kultur.

Boken är indelad i fem kapitel: Kapitel I Koranen, Kapitel II Det arabiska tänkandets uppkomst, Kapitel III Den klassiska idéhistorien, Kapitel IV Bevarande, brytningar och pånyttfödelser och Kapitel V De moderna idéernas inbrytning.

Kapitel I tar upp frågan om islams och Koranens inflytande på arabisk idéhistoria. Författaren pekar bl.a. på några olika sätt att tolka Koranen.

Kapitel II handlar om det arabiska tänkandets uppkomst. Arkoun bestämmer tillkomstskedet till ca 632 - 950. Kapitlet är indelat i följande delavsnitt: Den traditionella muslimska historiesynen, Den arabisk-muslimska kulturens födelse: De första maktkampernas historiska ram (632 - 750), De första lärodiskussionerna, Inflytandet från grekiskt tänkande (750 - 900), och Spänningar mellan sunniter och shi'iter.

Kapitel III behandlar den period Arkoun kallar den arabiska klassicismen: perioden mellan 900- och 1200-talen. Författaren beskriver den klassiska idéhistoriens allmänna drag, den referensram som var gemensam för alla dem som formade det klassiska tänkandet och ett antal skolor och teman. Perioden kännetecknas enligt författaren idéhistoriskt av följande tendenser: 1 En ökad variation och specialisering, 2 Ett ökat intresse för systematisering och syntes kopplat till det rationella tänkandets frammarsch och striderna och rivaliteten mellan de olika skolorna, 3 Förbättrade villkor för de intellektuella, och 4 Den arabiska tankesfärens expansion. Arkoun menar att olika uppfattningar och skolor kan ordnas längs en tänkt axel vars ena riktning pekar mot en traditionalistisk syn och dess andra mot en rationalistisk syn. Traditionalisterna betonar traditionen och uppenbarelsen, medan rationalisterna lyfter fram förnuftet och det rationella tänkandet. Denna klassificering är enligt Arkoun i första hand kunskapsteoretisk. Viktiga traditionalistiska skolor är hanbaliterna, zahiriterna, h'anafiterna, malikiterna, shafi'iterna, imamiterna, isma'iliterna, zayditerna och kharidjiterna. Den rationalistiska synen representeras, enligt Arkoun, av två strömningar: mu'taziliterna och falasifa.

På 1200-talet är den klassiska idéhistoriens andliga värld helt fastställd, enligt Arkoun. År 1258, då mongolerna intar Bagdad, representerar en orienteringspunkt. Kapitel IV handlar om brytningar, av bl.a. politisk, social, ekonomisk, språklig och psykologisk art, i den arabiska idéhistorien, men också om bevarande av vissa värden och pånyttfödelser.

Kapitel V tar upp de moderna idéernas inbrytning från början av 1800-talet och framåt. Perioden kännetecknas bl.a. av inflytande från och olika reaktioner på inflytande från västvärlden och Europa och den s.k. modernismen på arabisk idéhistoria. Kapitlet är indelat i tre delavsnitt: Det arabiska tänkandets nya villkor, "Nahdas" program (Nahda, uppsving, arabisk renässans), som bl.a. beskriver den reformistiska syn som enligt författaren dominerar det intellektuella livet till omkring år 1950, och "Thawras" program (Thawra, revolution), som bl.a. tar upp socialismens och marxismens inflytande under 1900-talet.

Arabisk Idéhistoria är inte i första hand inriktad på detaljerade analyser av enskilda tankeströmningar, skolor, riktningar, tänkare o.dyl. Arkoun beskriver istället på ett överskådligt sätt de stora dragen i det arabiska tänkandets och föreställningarnas historia. Boken torde i första hand intressera personer som vill veta mer om arabisk kultur och idéhistoria och som letar efter en kort introduktion.

 

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z



Till toppen

1997-2004 The Philosophy Net