Innehåll


E-post

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Recensioner

Klicka här för att komma till The Philosophy Nets länk till Bokus

C

Chomsky

Titel: Vår kunskap om det mänskliga språket
Författare: Noam Chomsky
Originalets titel: Nuestro conocimiento del lenguaje humano
Svensk översättning: Jan Hedenrud

År: 1998
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-88992-31-4
Antal sidor: 96 sidor
Bindning: Pocket
Upplaga: 2:a utvidgade svenska utgåvan, 2002

Vår kunskap om det mänskliga språket diskuterar ett antal frågor om det mänskliga språkets natur: Hur kan man förklara människans förmåga att generera oändligt många, nya, meningsfulla satser? Finns det en medfödd språklig förmåga? Hur kan man skapa en teori om det mänskliga språket som är både deskriptivt och explikativt adekvat? m.m. Skriften presenterar kortfattat och generellt några av Chomskys viktigare idéer om lingvistik i allmänhet och om generativ grammatik i synnerhet.

Boken är indelad i fyra kapitel: Vår kunskap om det mänskliga språket, Noam Chomsky om språkdesign och kunskap, Om kognitiva moduler, betydelse och Wittgenstein, och Centrala punkter i "Vår kunskap om det mänskliga språket". Det första kapitlet är en föreläsning Noam Chomsky höll vid Concepcións universitet, Chile, i november 1996. Det andra kapitlet är författat av Emilio Rivano och är en framställning av några frågor och svar som kom upp under ett postseminarium. Det tredje kapitlet är sammanställt av Emilio Rivano och återger kortfattat en diskussion mellan Rivano och Chomsky. Även det fjärde och sista kapitlet är sammanställt av Emilio Rivano och återger i punktform de centrala tankarna i Chomskys föreläsning.

Chomsky är kanske en av 1900-talets intressantaste lingvister. Han har haft stort inflytande på många olika områden: lingvistik, filosofi, kognitionsforskning, kognitiv psykologi m.m. Enligt Chomsky finns det en medfödd språklig förmåga som förklarar barnets kapacitet att lära sig ett språk. Denna förmåga kan anses vara "ett språkorgan" som fungerar på liknande sätt som övriga mänskliga organ. En grundläggande tanke man finner hos Chomsky är att alla naturliga språk egentligen har en gemensam grammatik som har sin grund i genetiska faktorer och att de skillnader man kan iakttaga mellan olika språk beror på relativt ytliga, yttre betingelser.

Vår kunskap om det mänskliga språket är en mycket kortfattad och översiktlig sammanfattning av några av Chomskys viktigaste lingvistiska idéer: hans tankar om ett medfött språk, hans syn på den generativa grammatiken, den "mentalistiska" ansatsen, funderingarna om olika gränssnittsnivåer, skillnaden mellan yt- och djupstruktur m.m.

Collste

Titel: Inledning till etiken
Författare: Göran Collste
År: 1996
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-02211-5
Antal sidor: 114 sidor
Bindning: Häftad
Upplaga: 2:a upplagan

Inledning till etiken ger en introduktion till ämnet etik och till etiskt tänkande.

Boken diskuterar bl.a. etikens olika områden, förhållandet mellan etik och människosyn och mellan etik och religion. Ett antal viktiga etiska begrepp analyseras och flera inflytelserika, normativa teorier granskas mer eller mindre ingående. Boken innehåller även några reflektioner över yrkesetik och över möjligheten att utforma en egen "etisk grund".

Boken är indelad i sju kapitel: 1 Vad är moral och etik?, 2 Etik och människosyn, 3 Den normativa etiken, 4 Några viktiga begrepp, 5 Etik och religion, 6 Att utforma en egen etisk grund, och 7 Yrkesetik. Den innehåller även en bilaga med några yrkesetiska koder för sjuksköterskor, ingenjörer och arbetsterapeuter.

Författaren delar som brukligt in etikens verksamhetsområden i deskriptiv etik, metaetik, normativ etik och tillämpad etik. Boken är i huvudsak inriktad på normativ etik. Men etiska teorier belyses också med hjälp av mer praktiska exempel. Även korta, mer deskriptiva avsnitt förekommer.

Normativa teorier handlar om vad som utmärker en moraliskt riktig handling. Vad är rätt och vad är fel? I kapitel 3 diskuterar Collste ett antal olika normativa teorier. Tonvikten ligger på en diskussion av några olika deontologiska och konsekvensetiska teorier. Bland de senare tar författaren upp etisk egoism, etisk partikularism, och etisk universalism eller utilitarism. Utilitarismen kan preciseras på flera olika sätt och Collste nämner teorier såsom kvantitativ hedonism, kvalitativ hedonism, preferensutilitarism, och behovsorienterad utilitarism; han tar också upp skillnaden mellan handlings- och regelutilitarism. Collste granskar tre olika typer av deontologiska teorier, teorier som grundar sig på plikter, kontrakt och rättigheter. Kapitlet innehåller även kortare avsnitt om kommunitarismen och feministisk etik.

I kapitel 4 diskuteras ett antal viktiga etiska begrepp, såsom människovärde, autonomi, rättvisa, prioritering, ansvar, dygd och moralisk mognad.

Kapitel 5 innehåller avsnitt om "kristen etik", "muslimsk etik" och "buddhistisk etik".

Inledning till etiken är en lättläst bok som tar upp många inflytelserika normativa teorier från en rad olika traditioner. Ganska många argument för och emot olika ståndpunkter diskuteras även. Kapitlet om etik och religion skulle kunna kompletteras med kortare avsnitt om etiska uppfattningar inom fler stora religioner, t.ex. judendom och hinduism, för att göra det mer komplett (givet att man vill diskutera normativa uppfattningar inom olika religioner). Författaren lyckas i övrigt täcka in ett brett spektrum av etiska teorier och principer. Olika ståndpunkter och argument presenteras på ett lättfattligt och stimulerande sätt. Boken torde fungera mycket väl som en inledning till etiken.

Collste

Titel: Globalisering och global rättvisa
Författare: Göran Collste
År: 2004
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03427-X
Antal sidor: 211 sidor
Bindning: Häftad

Globalisering och global rättvisa handlar om den s.k. globaliseringen "en process som innebär att världsvida relationer utökas och mångfaldigas" och om global rättvisa.

Boken är indelad i tre delar: Del 1 Perspektiv på globaliseringen, Del 2 Den globala ekonomins etik, och Del 3 Global rättvisa.

Del 1 handlar främst om vad globalisering är, hur globaliseringen kan förklaras och vilka konsekvenser den har. Författaren går igenom ett antal olika definitioner och avslutar med ett eget förslag. Collstes definition av globalisering lyder som följer:

"Globalisering betecknar
1) processer och relationer (sociala, ekonomiska, politiska, kulturella etc.) som är
2) geografiskt obegränsade och nationellt gränsöverskridande, som
3) binder samman platser och människor och som
4) till sin karaktär snarare är spontana än resultatet av politiska beslut."

Vissa tänkare menar att globaliseringen innebär någonting positivt, medan andra hävdar att den i huvudsak är någonting negativt. Somliga menar att globaliseringen inte går att stoppa, medan andra anser att den kan och måste stoppas. Collste själv argumenterar för att globaliseringen rymmer både positiva och negativa inslag och att den går att styra. Utökningen av världsvida relationer aktualiserar etiska frågor om global rättvisa. Och Collste är i huvudsak intresserad av att diskutera globaliseringen ur ett etiskt perspektiv.

Del 2 handlar om den ekonomiska globaliseringen. Författaren anser att den ekonomiska globaliseringen innebär att nationsgränserna minskar i betydelse. Han ställer frågan om vilka spelregler som ska gälla och vilka normer som bör styra den ekonomiska verksamheten. Collste diskuterar fyra normativa principer för ekonomiska system: aggregerad nytta, rättvisa, äganderätt och radikal demokrati. Del 2 diskuterar även ett förslag till ett multilateralt avtal för investeringar (MAI) och den s.k. Tobin-skatten.

Del 3 handlar om global rättvisa och relaterar ett antal rättviseteorier till globaliseringen. De teorier Collste diskuterar behandlar distributiv, inte retributiv, rättvisa. Hur bör olika nyttigheter och bördor fördelas? Många teorier har tagit nationalstaten som utgångspunkt; Collste vidgar perspektivet och tar också upp frågor om rättvisa i ett globalt perspektiv. Särskilt uppmärksammas John Rawls rättviseteori. Collste kritiserar denna teori därför att den inte tar hänsyn till globaliseringen. Han kritiserar även kommunitaristernas avståndstagande från idén om global rättvisa. Det är inte meningslöst eller omöjligt att tala om fördelningen av värden i ett globalt perspektiv enligt författaren. Del 3 innehåller även Collstes eget positiva förslag till en global rättviseteori. Denna teori innehåller till tre principer:

"1) Varje individ har rätt till grundläggande mänskliga rättigheter.
2) Globala institutioner bör ha demokratisk legitimitet.
3) Sociala värden bör fördelas lika om inte en olika fördelning gynnar de sämst ställda."

Varför skall man då anta dessa principer? Collste tycks i första hand vilja berättiga dem utifrån en kontraktsteori. Men han menar också att de skulle kunna accepteras av utilitarister, libertarianer och anhängare av kristen etik.

Globalisering och global rättvisa tar upp ett antal intressanta och angelägna frågor om globalisering och global rättvisa. Olika rättviseteoretiker har ofta begränsat sig till att diskutera rättvisa inom ett samhälle eller en nationalstat och helt ignorerat frågor om global rättvisa. Boken behandlar därför ett något försummat men viktigt ämne.

 

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z



Till toppen

1997-2004 The Philosophy Net