Innehåll


E-post

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Recensioner

Klicka här för att komma till The Philosophy Nets länk till Bokus

H

Hartman

Titel: Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori
Författare: Jan Hartman
År: 1998, 2004
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03306-0
Antal sidor: 307 sidor
Bindning: Häftad
Upplaga: 2:a upplagan, 2004

Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori handlar om kunskapsteori, vetenskapsteori och metodteori.

Boken är indelad i fyra delar: Kunskapsteori, Vetenskapsteori, Kvantitativ metodteori, och Kvalitativ metodteori. Den första delen handlar om kunskapens natur, möjlighet och gränser, om kunskapens grundval och om seendet som kunskapskälla. Vad är kunskap? Kan vi veta någonting överhuvudtaget? Vilka är kunskapens källor?

Den andra delen behandlar vetenskapsteori. Avsnittet är indelat i sex kapitel, plus en inledning och en resumé: vetenskapliga teorier, vetenskapliga teoriers sanning, rättfärdigande av teorier, användning av teorier, utveckling och rationalitet, och hermeneutisk vetenskapsteori. I denna del avhandlas bl.a. följande frågor: Vad är vetenskap? Vad menas med en vetenskaplig teori? Hur ser vetenskapliga förklaringar och förutsägelser ut? Är den vetenskapliga utvecklingen rationell? Vilka faktorer styr den vetenskapliga utvecklingen? Kapitlet diskuterar två olika vetenskapsteoretiska riktningar: positivism och hermeneutik. Hartman går igenom ett antal viktiga termer, såsom teori, hypotes, och modell, han tar upp och diskuterar olika typer av definitioner, och förklaringar, och han beskriver den induktiva och den hypotetisk-deduktiva metoden. Vetenskapsteoretiker, såsom Popper, Kuhn och Lakatos omnämns. I samband med diskussionen av hermeneutisk vetenskapsteori nämner författaren teoretiska perspektiv, såsom fenomenologi, etnografi, etnometodologi och symbolisk interaktionism.

De två sista delarna handlar om metodteori. Metodteorin utgör enligt Hartman en förbindelselänk mellan vetenskapsteori och metodlära. Metodteorin anger de principer som den mer konkreta metodlärans föreskrifter skall bygga på. Den ger kunskap om hur forskaren bör resonera för att resonera vetenskapligt.

Del tre handlar om kvantitativ metodteori. Avsnittet är indelat i tre kapitel, plus en inledning: formulerandet av en hypotes, utformandet av undersökningar, och analys av kvantitativa data. Avsnittet tar bl.a. upp olika mätskalor, olika typer av hypoteser, och undersökningar, såsom intervju, observation och experiment, olika urvalsprinciper, och statistisk analys av insamlat datamaterial.

Del fyra handlar om kvalitativ metodteori. Avsnittet är indelat i två kapitel, plus en inledning: analytisk induktion, och interaktiv induktion. Avsnittet behandlar bl.a. forskningsprocessens olika faser, kunskapskällor, såsom intervju och naturalistisk observation, urvalsproblematik och analys av kvalitativa data, och den interaktiva forskningsprocessen. Ett exempel på en kvalitativ metod som Hartman nämner är s.k. grundad teori.

Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori tar upp en rad olika frågor inom kunskapsteori, vetenskapsteori och metodteori. I denna mening är boken omfångsrik. Samtidigt skulle mycket mer kunna sägas om enskilda områden och detaljer. Hartman behandlar t.ex. inte sanningsteorier såsom minimalism och redundansteorin och diskussionen av olika berättigandeteorier, såsom olika former av fundamentism och koherentism, skulle kunna utvecklas. Boken är dock på det hela taget välargumenterad och borde fungera mycket bra som en introduktion till de ämnen som avhandlas. Dispositionen är klar och tydlig och resonemangen lätta att följa.

Holmberg

Titel: Filosofi och samhälle
Författare: Bengt Holmberg
År: 2004
Förlag: Förlaget Futurum
ISBN: 91-87722-74-7
Antal sidor: 240 sidor
Bindning: Inbunden

Filosofi och samhälle kan ses som en inledning till filosofin. Författaren försöker även belysa relationen mellan filosofin och samhället i övrigt.

Boken tar upp och ger en introduktion till de flesta områden inom både praktisk och teoretisk filosofi. Ämnena spänner från etik och människosyn till reflektioner över kunskapen och vetenskapernas natur och verklighetens beskaffenhet. Tyngdpunkten får nog ändå anses ligga på den teoretiska filosofin, särskilt på kunskapsteori och vetenskapsteori. Holmberg diskuterar flera centrala filosofiska begrepp, såsom induktion och deduktion, förklaringar och beskrivningar, orsak och verkan, slump och tillfällighet, definition, del och helhet, han behandlar frågan om viljans frihet och förhållandet mellan kropp och själ och han ger en kortfattad beskrivning av några olika etiska uppfattningar. Vidare tar författaren upp förändringens problem och allmänbegreppens natur och han diskuterar relationen mellan filosofi och religion och mellan filosofi och samhällsutveckling.

Boken innehåller både historiska och tematiska delar, där enskilda filosofer, filosofiska riktningar och filosofiska delområden tas upp till diskussion. Författaren vill genomgående visa på vikten av kritiskt tänkande, uppmuntra viljan och modet att ifrågasätta och väcka intresset för filosofins stora frågor.

Det märks att författaren har varit lärare. Boken genomsyras av ett pedagogiskt intresse, vilket bl.a. visar sig i valet av ämnen. Holmberg diskuterar tänkare, såsom Amos Comenius, Johan Friedrich Herbart, Friedrich Fröbel och Jean Piaget, vilka sällan behandlas i filosofiska verk, men som väl får betraktas som centrala inom pedagogikens historia. Boken innehåller även ett helt kapitel om filosofi och skolpolitik.

Filosofi och samhälle är en lättläst bok som tecknar en personlig bild av filosofin och filosofins historia. Den torde i första hand intressera nybörjare i ämnet, pedagogiskt intresserade filosofer eller filosofiskt intresserade pedagoger.

Huisman

Titel: Estetiken
Författare: Denis Huisman
Originalets titel: L'esthétique
Svensk översättning: Jon Milos & Hans Johansson
År: 1998
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-88992-13-6
Antal sidor: 128 sidor
Bindning: Pocket

Estetiken ger en introduktion till konstfilosofin. Här diskuteras grundläggande estetiska frågor, såsom konstens natur, kännetecken och värde, konstens psykologi och sociologi: betraktandet, skapandet och tolkningen av olika konstverk, och konstens relation till samhället i övrigt. Författaren diskuterar estetikens problem, konstens värdeteori och dess förhållande till vetenskap, moral, industri och religion. Viktiga riktningar och enskilda tänkare inom ämnet beskrivs kortfattat. Sambandet mellan de olika konstformerna och estetikens syfte och metoder tas upp till diskussion. Boken närmar sig ämnet både från ett historiskt och ett tematiskt perspektiv.

Huisman nöjer sig inte med att redogöra för andra tänkares uppfattningar utan tar även själv ställning i centrala estetiska frågeställningar. Som exempel kan nämnas de uppfattningar om konstens natur och kännetecken och estetikens natur och syften som kommer till uttryck i boken. Huisman kritiserar de tänkare som finner konstens natur i avbildning. Konst är skapande. Konst är "transponering av det verkliga med hjälp av specifika former". Konst är symbolisering, flykt och överskridande, inte mekanisk eller omedveten reproduktion. Även den enklaste konst är i någon mån idealiserande. Vad gäller konstens kännetecken skall de inte sökas i objektet utan i subjektet, enligt författaren. "Konstens enda kriterium är extasen. Där glädjen saknas, där saknas konsten." Verklig konst är konst som skänker oss glädje. Estetik kan, enligt författaren, sägas vara "allt filosofiskt tänkande kring konsten". Huisman kritiserar de estetiker som menar att även skönheten i naturen tillhör ämnets studieobjekt: "Estetiken måste betraktas som konstfilosofi och ingenting annat". Samtidigt bör estetiken sträva efter att bli en vetenskap. Huisman avslutar sitt verk med följande sats: "Om estetiken vägrar att bli rigorös, precis och positiv kommer den att upphöra att existera".

Estetiken är väl inte den djupaste boken om konstfilosofin och inte heller den bredaste. Men för den som söker en kort introduktion till en stundtals något undanskymd gren av filosofin torde den lämpa sig tämligen utmärkt. Boken är föredömligt strukturerad, skriven på ett enkelt och lättfattligt språk. Resonemangen är ibland väl kortfattade, men idéerna är i regel klart och tydligt uttryckta.

 

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z



Till toppen

1997-2004 The Philosophy Net