Innehåll


E-post

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z

Recensioner

Klicka här för att komma till The Philosophy Nets länk till Bokus

G

von Glasenapp

Titel: Indisk filosofi Dess historia och läror
Författare: Helmuth von Glasenapp

Originalets titel: Die Philosophie der Inder
Svensk översättning: Gunnar Carlstedt

År: 1980

Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-14201-3
Antal sidor: 317 sidor
Bindning: Häftad

Indisk filosofi Dess historia och läror innehåller historiska, systematiska och tematiska avsnitt.

Boken är indelad i fem delar. Inledningen tar upp frågan om kontakter mellan indisk och västerländsk filosofi.

Första huvuddelen handlar om "den historiska utvecklingen". von Glasenapp delar in den indiska filosofihistorien i den vediska perioden (från de första ansatserna till filosofisk spekulation till ca 550 f.Kr.), den klassiska eller brahmanska-buddhistiska perioden (ca 550 f.Kr. - 1000 e.Kr.) och den efterklassiska eller hinduistiska perioden (ca 1000 e.Kr. och framåt). Första huvuddelen innehåller även ett appendix som presenterar ett antal inflytelserika indiska filosofer: Yajnavalkya, Nagarjuna, Asanga och Vasubandhu, Dharmakirta, Shankara och Ramanuja.

Andra huvuddelen handlar om "de stora systemen". Ett antal filosofiska system och riktningar presenteras i denna del. Avsnittet är indelat i två delavsnitt: A De läror som förnekar den sedliga världsordningen, och B De etisk-religiösa systemen. De tidigare förnekar karma-läran, medan de senare accepterar densamma. Bland de läror som förnekar den sedliga världsordningen märks: Ajnanikaernas agnosticism, Charvakaernas materialism och Ajivikaernas fatalism. Delavsnitt B är indelat i tre delar: I Brahmanernas system, II Jainisternas system, och III Buddhisternas system. Avsnitt B är det längsta i den andra huvuddelen. En rad olika system presenteras i detta avsnitt. De brahmanska systemen sönderfaller enligt von Glasenapp i två grupper: de sex "darshanaerna" och de stora sekternas systematiska trosläror. De sex darshanaerna är mimansa, vedanta, sankhya, yoga, nyaya och vaisheshika. Det utmärkande för dessa är enligt von Glasenapp att de använder sig av olika metoder för att få kunskap om verkligheten. Den tyske indologen nämner två typer av sekter: vishnuiter och shivaiter. Avsnitt III, Buddhisternas system, tar bl.a. upp och diskuterar den lilla farkostens skolor (Theravadierna, Sarvastivadierna och Sautrantikaerna) och den stora farkostens skolor (Medelvägs-läran, Endast-medvetande-läran och De kombinerade systemen).

Den tredje huvuddelen tar upp ett antal filosofiska frågor och visar hur dessa har besvarats inom olika system och riktningar. Avsnittet är indelat i sex delar: I Kunskapsproblemet, II Världsförklaringsproblemet, III Gudsproblemet, IV Problem kring natur och ande, V Etiska problem, och VI Soteriologiska problem. Bland annat följande frågor avhandlas i denna del: Vilka källor till kunskap finns det? Kan man tala om både en naturlig och en övernaturlig kunskap? Vilket förhållande råder mellan ord, begrepp och verklighet? Finns det olika grader av verklighet? Vilka är de yttersta realiteterna? Finns det en världsordning eller styrs allt endast av den blinda slumpen? Har världen några gränser i rum och tid eller är den oändlig och evig? Finns det en, flera eller ingen Gud? Är det högsta varat, ens realissimum en personlig Gud eller något opersonligt? Vad har materien och det andliga för natur? Vilket förhållande råder mellan kropp och själ? Finns det en sedlig världsordning? Har moralen en metafysisk grundval? Vilka är sedelärans principer? Har moralen några gränser? Vad har tillvaron för värde? Vari består frälsningen? Är frälsning möjlig? Från vilket existensstadium kan frälsningen uppnås? Kan man tala om en frälsningens stege? Hur skall de frälstas tillstånd karaktäriseras?

I den sista delen, Slutbetraktelse, tar von Glasenapp åter upp frågan om förhållandet mellan indisk och västerländsk filosofi, han pekar på ett antal utvecklingshistoriska paralleller och på den indiska filosofins betydelse för västerlandet.

Boken avslutas med en jämförande kronologisk tablå över den västerländska och indiska filosofins historia, och en översikt över de stora metafysiska systemens viktigaste teser.

Indisk filosofi Dess historia och läror är en intressant introduktion till indisk filosofi. Boken är välstrukturerad, omfångsrik och ganska djup. Boken torde intressera alla som vill lära sig mer om indisk filosofi.

Gunner & Namli

Titel: Allas värde och lika rätt
Författare: Göran Gunner & Elana Namli
År: 2005
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03769-4
Antal sidor: 345 sidor
Bindning: Häftad

Allas värde och lika rätt handlar om mänskliga rättigheter.

Boken är en antologi, en samling uppsatser, författade av jurister, advokater, teologer och filosofer.

Bland de frågor som behandlas i boken kan följande nämnas: Vad menas med mänskliga rättigheter? Vilka är de mänskliga rättigheterna? Hur beskrivs mänskliga rättigheter i nationell och internationell lag? Vilka mekanismer finns det för att garantera att rättigheterna inte kränks? Vilken funktion har rättigheterna? Hur kan mänskliga rättigheter berättigas?

Boken innehåller följande artiklar: 1 Mänskliga rättigheter (Göran Gunner), 2 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Thérèse Björk), 3 Medborgerliga och politiska rättigheter (Karin Åhman), 4 Humanitär rätt (Malin Greenhill), 5 Mänskliga rättigheter ur ett filosofiskt perspektiv (Elena Namli), 6 Diskriminering (Lotta Lerwall), 7 Barnets rättigheter (Birgitta Rubenson), 8 Kvinnor och mänskliga rättigheter (Diana Amnéus), 9 Yttrandefriheten (Thomas von Vegesack), 10 Religions- och samvetsfrihet (Göran Gunner), 11 Ursprungsfolks och kulturella minoriteters rättigheter (Christina Johansson), 12 Asyl- och flyktingrätt (Anders Sundquist), 13 Den "värdelösa" juridiken (Percy Bratt och Fredrik Kron), 14 Teologi och mänskliga rättigheter (Per Sundman), 15 Rättigheter i en postmodern värld (Elena Namli), 16 Folkmord, andra internationella brott och den internationella straffrätten (Pål Wrange), och 17 Mänskliga rättigheter i utveckling - mer juridik och mindre politik (Gudmundur Alfredsson).

Allas värde och lika rätt Perspektiv på mänskliga rättigheter är en mycket bra antologi. Mänskliga rättigheter belyses ur en rad olika perspektiv. Boken är rik både på detaljer och mer övergripande och grundläggande filosofiska reflektioner. Gott om referenser och litteraturtips underlättar för den som vill fördjupa sig i ämnet. Boken torde intressera alla som vill veta mer om mänskliga rättigheter.

 

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z



Till toppen

1997-2004 The Philosophy Net