Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
G
von
Glasenapp
Titel:
Indisk filosofi Dess historia och läror
Författare: Helmuth von Glasenapp
Originalets titel: Die Philosophie der Inder
Svensk översättning: Gunnar Carlstedt
År: 1980
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-14201-3
Antal sidor: 317 sidor
Bindning: Häftad
Indisk
filosofi Dess historia och läror innehåller historiska,
systematiska och tematiska avsnitt.
Boken
är indelad i fem delar. Inledningen tar upp frågan
om kontakter mellan indisk och västerländsk filosofi.
Första
huvuddelen handlar om "den historiska utvecklingen".
von Glasenapp delar in den indiska filosofihistorien i den vediska
perioden (från de första ansatserna till filosofisk
spekulation till ca 550 f.Kr.), den klassiska eller brahmanska-buddhistiska
perioden (ca 550 f.Kr. - 1000 e.Kr.) och den efterklassiska eller
hinduistiska perioden (ca 1000 e.Kr. och framåt). Första
huvuddelen innehåller även ett appendix som presenterar
ett antal inflytelserika indiska filosofer: Yajnavalkya, Nagarjuna,
Asanga och Vasubandhu, Dharmakirta, Shankara och Ramanuja.
Andra
huvuddelen handlar om "de stora systemen". Ett antal
filosofiska system och riktningar presenteras i denna del. Avsnittet
är indelat i två delavsnitt: A De läror som förnekar
den sedliga världsordningen, och B De etisk-religiösa
systemen. De tidigare förnekar karma-läran, medan de
senare accepterar densamma. Bland de läror som förnekar
den sedliga världsordningen märks: Ajnanikaernas agnosticism,
Charvakaernas materialism och Ajivikaernas fatalism. Delavsnitt
B är indelat i tre delar: I Brahmanernas system, II Jainisternas
system, och III Buddhisternas system. Avsnitt B är det längsta
i den andra huvuddelen. En rad olika system presenteras i detta
avsnitt. De brahmanska systemen sönderfaller enligt von Glasenapp
i två grupper: de sex "darshanaerna" och de stora
sekternas systematiska trosläror. De sex darshanaerna är
mimansa, vedanta, sankhya, yoga, nyaya och vaisheshika. Det utmärkande
för dessa är enligt von Glasenapp att de använder
sig av olika metoder för att få kunskap om verkligheten.
Den tyske indologen nämner två typer av sekter: vishnuiter
och shivaiter. Avsnitt III, Buddhisternas system, tar bl.a. upp
och diskuterar den lilla farkostens skolor (Theravadierna, Sarvastivadierna
och Sautrantikaerna) och den stora farkostens skolor (Medelvägs-läran,
Endast-medvetande-läran och De kombinerade systemen).
Den
tredje huvuddelen tar upp ett antal filosofiska frågor och
visar hur dessa har besvarats inom olika system och riktningar.
Avsnittet är indelat i sex delar: I Kunskapsproblemet, II
Världsförklaringsproblemet, III Gudsproblemet, IV Problem
kring natur och ande, V Etiska problem, och VI Soteriologiska
problem. Bland annat följande frågor avhandlas i denna
del: Vilka källor till kunskap finns det? Kan man tala om
både en naturlig och en övernaturlig kunskap? Vilket
förhållande råder mellan ord, begrepp och verklighet?
Finns det olika grader av verklighet? Vilka är de yttersta
realiteterna? Finns det en världsordning eller styrs allt
endast av den blinda slumpen? Har världen några gränser
i rum och tid eller är den oändlig och evig? Finns det
en, flera eller ingen Gud? Är det högsta varat, ens
realissimum en personlig Gud eller något opersonligt? Vad
har materien och det andliga för natur? Vilket förhållande
råder mellan kropp och själ? Finns det en sedlig världsordning?
Har moralen en metafysisk grundval? Vilka är sedelärans
principer? Har moralen några gränser? Vad har tillvaron
för värde? Vari består frälsningen? Är
frälsning möjlig? Från vilket existensstadium
kan frälsningen uppnås? Kan man tala om en frälsningens
stege? Hur skall de frälstas tillstånd karaktäriseras?
I
den sista delen, Slutbetraktelse, tar von Glasenapp åter
upp frågan om förhållandet mellan indisk och
västerländsk filosofi, han pekar på ett antal
utvecklingshistoriska paralleller och på den indiska filosofins
betydelse för västerlandet.
Boken
avslutas med en jämförande kronologisk tablå över
den västerländska och indiska filosofins historia, och
en översikt över de stora metafysiska systemens viktigaste
teser.
Indisk
filosofi Dess historia och läror är en intressant
introduktion till indisk filosofi. Boken är välstrukturerad,
omfångsrik och ganska djup. Boken torde intressera alla
som vill lära sig mer om indisk filosofi.
Gunner
& Namli
Titel:
Allas värde och lika rätt
Författare: Göran Gunner & Elana Namli
År:
2005
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03769-4
Antal sidor: 345 sidor
Bindning: Häftad
Allas
värde och lika rätt handlar om mänskliga rättigheter.
Boken
är en antologi, en samling uppsatser, författade av
jurister, advokater, teologer och filosofer.
Bland
de frågor som behandlas i boken kan följande nämnas:
Vad menas med mänskliga rättigheter? Vilka är de
mänskliga rättigheterna? Hur beskrivs mänskliga
rättigheter i nationell och internationell lag? Vilka mekanismer
finns det för att garantera att rättigheterna inte kränks?
Vilken funktion har rättigheterna? Hur kan mänskliga
rättigheter berättigas?
Boken
innehåller följande artiklar: 1 Mänskliga rättigheter
(Göran Gunner), 2 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(Thérèse Björk), 3 Medborgerliga och politiska
rättigheter (Karin Åhman), 4 Humanitär rätt
(Malin Greenhill), 5 Mänskliga rättigheter ur ett filosofiskt
perspektiv (Elena Namli), 6 Diskriminering (Lotta Lerwall), 7
Barnets rättigheter (Birgitta Rubenson), 8 Kvinnor och mänskliga
rättigheter (Diana Amnéus), 9 Yttrandefriheten (Thomas
von Vegesack), 10 Religions- och samvetsfrihet (Göran Gunner),
11 Ursprungsfolks och kulturella minoriteters rättigheter
(Christina Johansson), 12 Asyl- och flyktingrätt (Anders
Sundquist), 13 Den "värdelösa" juridiken (Percy
Bratt och Fredrik Kron), 14 Teologi och mänskliga rättigheter
(Per Sundman), 15 Rättigheter i en postmodern värld
(Elena Namli), 16 Folkmord, andra internationella brott och den
internationella straffrätten (Pål Wrange), och 17 Mänskliga
rättigheter i utveckling - mer juridik och mindre politik
(Gudmundur Alfredsson).
Allas
värde och lika rätt Perspektiv på mänskliga
rättigheter är en mycket bra antologi. Mänskliga
rättigheter belyses ur en rad olika perspektiv. Boken är
rik både på detaljer och mer övergripande och
grundläggande filosofiska reflektioner. Gott om referenser
och litteraturtips underlättar för den som vill fördjupa
sig i ämnet. Boken torde intressera alla som vill veta mer
om mänskliga rättigheter.
Till toppen
|