Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
S
Stenmark
Titel:
Miljöetik och miljövård
Författare: Mikael Stenmark
År: 2000
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-01220-9
Antal sidor: 199 sidor
Bindning: Häftad
Miljöetik
och miljövård handlar om människans etiska
förhållande till naturen.
Boken är
indelad i sex kapitel: 1 Inledning, 2 Miljöproblemens värderingsmässiga
dimension, 3 Människocentrerad miljöetik, 4 Icke-människocentrerad
miljöetik, 5 Miljövårdens målsättning
och utformning och 6 Miljöetikens relevans. I slutet hittar
man en ordlista där viktiga termer definieras och en kort
sammanfattning av några miljöetiska teorier.
Stenmark definierar
miljöetik på följande sätt: "Det systematiska
och kritiska studiet av de värderingsmässiga ställningstaganden
som (medvetet eller omedvetet) styr människans sätt
att förhålla sig till naturen". Med natursyn menar
han: "En individs, en grupps eller ett samhälles uppfattningar
om naturens beskaffenhet och struktur". Boken tar upp en
rad olika etiska synsätt och diskuterar flera olika frågor
som rör miljövård och miljöpolitik. Författaren
hoppas kunna överbrygga klyftan mellan å ena sidan
miljöetik, å andra sidan miljöpolicy och miljövård.
Vilka praktiska konsekvenser får olika etiska ställningstaganden
för vårt förhållande till naturen?
En övergripande
fråga Stenmark ställer i boken är vilken betydelse
värderingar har för skapandet av ett miljöanpassat
eller hållbart samhälle. Denna fråga kan i sin
tur delas in i flera mer preciserade frågeställningar.
Stenmark försöker besvara fyra grundläggande frågor:
"(1) Har miljöfrågor överhuvudtaget något
med värderingar att göra? Och om så är fallet,
på vilket sätt? (2) Vilka värderingar bygger befintlig
miljövård och miljöetik på? (3) Finns det
några alternativ till de värderingar och den etik som
ligger till grund för befintlig miljövård och
miljöpolitik? (4) Skulle det medföra att miljövården
fick en annorlunda utformning om någon av dessa alternativa
värderingssystem (eller miljöetiska teorier) istället
valdes som beslutsunderlag?"
Stenmark gör
en distinktion mellan antropocentriska och icke antropocentriska
miljöetiska teorier. De tidigare tar sin utgångspunkt
i människan. Vårt förhållande till naturen
och våra miljöåtgärder skall endast bedömas
på basis av hur de påverkar människor. Stenmark
nämner två olika typer av antropocentriska teorier:
traditionell eller intragenerationell antropocentrism och
intergenerationell antropocentrism eller den hållbara
utvecklingens etik. Skillnaden mellan dessa är att den
tidigare hävdar att vi endast skall ta hänsyn till nu
levande människor, medan den senare menar att även kommande
människogenerationer och deras välbefinnande har etisk
relevans. De icke antropocentriska miljöetiska teorierna
sätter inte människan i centrum på samma sätt
som de antropocentriska. Naturens produkter bör inte endast
ses som en resurs för att tillfredsställa människors
behov och preferenser. Annat än människan kan ha egenvärde.
Stenmark delar in de icke antropocentriska teorierna i biocentrism
och ekocentrism. Enligt biocentrismen har inte enbart mänskligt
liv utan även andra organismers liv egenvärde. Individers
förhållande till naturen och våra miljöåtgärder
bör därför bedömas på basis av hur de
påverkar alla levande varelsers välbefinnande. Enligt
ekocentrismen kan även sådant som landskap och ekosystem
ha egenvärde. Våra handlingar och miljöåtgärder
bör enligt denna teori bedömas på basis av hur
de påverkar arters och ekosystems välbefinnande, förutom
hur de påverkar människor och deras välbefinnande.
Miljöetik
och miljövård är en välskriven bok. Författarens
många preciseringar och analyser av olika begrepp och teorier
är intressanta och upplysande. Diskussionen av miljöetikens
relevans och de olika miljöetiska teoriernas konsekvenser
för miljövård tillsammans med de mer filosofiska
avsnitten gör att boken borde intressera både teoretiker
och praktiker. Enligt författaren själv riktar sig boken
i första hand till beslutsfattare på alla nivåer
i miljövårdsfrågor, miljöforskare i allmänhet
och studenter i vilkas utbildningsprogram kurser i miljökunskap
av olika slag ingår, även om han hoppas att den med
behållning skall kunna läsas av alla som är intresserade
av miljöfrågor och miljövård. Är det
något man saknar lite är det en diskussion av olika
argument för och emot de olika miljöetiska teorierna.
Vad talar t.ex. för en antropocentrisk miljöetik? Vad
talar emot? Vilka skäl finns det för att acceptera en
icke antropocentrisk miljöetik? Vilka skäl talar emot
en sådan teori? Oaktat detta ger Stenmarks bok en utmärkt
inblick i en rad miljöetiska uppfattningar.
Till toppen
|