Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
C
Chomsky
Titel:
Vår kunskap om det mänskliga språket
Författare: Noam Chomsky
Originalets titel: Nuestro conocimiento del lenguaje humano
Svensk översättning: Jan Hedenrud
År: 1998
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-88992-31-4
Antal sidor: 96 sidor
Bindning: Pocket
Upplaga: 2:a utvidgade svenska utgåvan, 2002
Vår
kunskap om det mänskliga språket diskuterar ett
antal frågor om det mänskliga språkets natur:
Hur kan man förklara människans förmåga att
generera oändligt många, nya, meningsfulla satser?
Finns det en medfödd språklig förmåga? Hur
kan man skapa en teori om det mänskliga språket som
är både deskriptivt och explikativt adekvat? m.m. Skriften
presenterar kortfattat och generellt några av Chomskys viktigare
idéer om lingvistik i allmänhet och om generativ grammatik
i synnerhet.
Boken
är indelad i fyra kapitel: Vår kunskap om det mänskliga
språket, Noam Chomsky om språkdesign och kunskap,
Om kognitiva moduler, betydelse och Wittgenstein, och Centrala
punkter i "Vår kunskap om det mänskliga språket".
Det första kapitlet är en föreläsning Noam
Chomsky höll vid Concepcións universitet, Chile, i
november 1996. Det andra kapitlet är författat av Emilio
Rivano och är en framställning av några frågor
och svar som kom upp under ett postseminarium. Det tredje kapitlet
är sammanställt av Emilio Rivano och återger kortfattat
en diskussion mellan Rivano och Chomsky. Även det fjärde
och sista kapitlet är sammanställt av Emilio Rivano
och återger i punktform de centrala tankarna i Chomskys
föreläsning.
Chomsky
är kanske en av 1900-talets intressantaste lingvister. Han
har haft stort inflytande på många olika områden:
lingvistik, filosofi, kognitionsforskning, kognitiv psykologi
m.m. Enligt Chomsky finns det en medfödd språklig förmåga
som förklarar barnets kapacitet att lära sig ett språk.
Denna förmåga kan anses vara "ett språkorgan"
som fungerar på liknande sätt som övriga mänskliga
organ. En grundläggande tanke man finner hos Chomsky är
att alla naturliga språk egentligen har en gemensam grammatik
som har sin grund i genetiska faktorer och att de skillnader man
kan iakttaga mellan olika språk beror på relativt
ytliga, yttre betingelser.
Vår
kunskap om det mänskliga språket är en mycket
kortfattad och översiktlig sammanfattning av några
av Chomskys viktigaste lingvistiska idéer: hans tankar
om ett medfött språk, hans syn på den generativa
grammatiken, den "mentalistiska" ansatsen, funderingarna
om olika gränssnittsnivåer, skillnaden mellan yt- och
djupstruktur m.m.
Collste
Titel:
Inledning till etiken
Författare: Göran Collste
År:
1996
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-02211-5
Antal sidor: 114 sidor
Bindning: Häftad
Upplaga: 2:a upplagan
Inledning
till etiken ger en introduktion till ämnet etik och till
etiskt tänkande.
Boken
diskuterar bl.a. etikens olika områden, förhållandet
mellan etik och människosyn och mellan etik och religion.
Ett antal viktiga etiska begrepp analyseras och flera inflytelserika,
normativa teorier granskas mer eller mindre ingående. Boken
innehåller även några reflektioner över
yrkesetik och över möjligheten att utforma en egen "etisk
grund".
Boken
är indelad i sju kapitel: 1 Vad är moral och etik?,
2 Etik och människosyn, 3 Den normativa etiken, 4 Några
viktiga begrepp, 5 Etik och religion, 6 Att utforma en egen etisk
grund, och 7 Yrkesetik. Den innehåller även en bilaga
med några yrkesetiska koder för sjuksköterskor,
ingenjörer och arbetsterapeuter.
Författaren
delar som brukligt in etikens verksamhetsområden i deskriptiv
etik, metaetik, normativ etik och tillämpad etik. Boken är
i huvudsak inriktad på normativ etik. Men etiska teorier
belyses också med hjälp av mer praktiska exempel. Även
korta, mer deskriptiva avsnitt förekommer.
Normativa
teorier handlar om vad som utmärker en moraliskt riktig handling.
Vad är rätt och vad är fel? I kapitel 3 diskuterar
Collste ett antal olika normativa teorier. Tonvikten ligger på
en diskussion av några olika deontologiska och konsekvensetiska
teorier. Bland de senare tar författaren upp etisk egoism,
etisk partikularism, och etisk universalism eller utilitarism.
Utilitarismen kan preciseras på flera olika sätt och
Collste nämner teorier såsom kvantitativ hedonism,
kvalitativ hedonism, preferensutilitarism, och behovsorienterad
utilitarism; han tar också upp skillnaden mellan handlings-
och regelutilitarism. Collste granskar tre olika typer av deontologiska
teorier, teorier som grundar sig på plikter, kontrakt och
rättigheter. Kapitlet innehåller även kortare
avsnitt om kommunitarismen och feministisk etik.
I
kapitel 4 diskuteras ett antal viktiga etiska begrepp, såsom
människovärde, autonomi, rättvisa, prioritering,
ansvar, dygd och moralisk mognad.
Kapitel
5 innehåller avsnitt om "kristen etik", "muslimsk
etik" och "buddhistisk etik".
Inledning
till etiken är en lättläst bok som tar upp
många inflytelserika normativa teorier från en rad
olika traditioner. Ganska många argument för och emot
olika ståndpunkter diskuteras även. Kapitlet om etik
och religion skulle kunna kompletteras med kortare avsnitt om
etiska uppfattningar inom fler stora religioner, t.ex. judendom
och hinduism, för att göra det mer komplett (givet att
man vill diskutera normativa uppfattningar inom olika religioner).
Författaren lyckas i övrigt täcka in ett brett
spektrum av etiska teorier och principer. Olika ståndpunkter
och argument presenteras på ett lättfattligt och stimulerande
sätt. Boken torde fungera mycket väl som en inledning
till etiken.
Collste
Titel:
Globalisering och global rättvisa
Författare: Göran Collste
År:
2004
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03427-X
Antal sidor: 211 sidor
Bindning: Häftad
Globalisering
och global rättvisa handlar om den s.k. globaliseringen
"en process som innebär att världsvida relationer
utökas och mångfaldigas" och om global rättvisa.
Boken
är indelad i tre delar: Del 1 Perspektiv på globaliseringen,
Del 2 Den globala ekonomins etik, och Del 3 Global rättvisa.
Del
1 handlar främst om vad globalisering är, hur globaliseringen
kan förklaras och vilka konsekvenser den har. Författaren
går igenom ett antal olika definitioner och avslutar med
ett eget förslag. Collstes definition av globalisering lyder
som följer:
"Globalisering
betecknar
1) processer och relationer (sociala, ekonomiska, politiska, kulturella
etc.) som är
2) geografiskt obegränsade och nationellt gränsöverskridande,
som
3) binder samman platser och människor och som
4) till sin karaktär snarare är spontana än resultatet
av politiska beslut."
Vissa
tänkare menar att globaliseringen innebär någonting
positivt, medan andra hävdar att den i huvudsak är någonting
negativt. Somliga menar att globaliseringen inte går att
stoppa, medan andra anser att den kan och måste stoppas.
Collste själv argumenterar för att globaliseringen rymmer
både positiva och negativa inslag och att den går
att styra. Utökningen av världsvida relationer aktualiserar
etiska frågor om global rättvisa. Och Collste är
i huvudsak intresserad av att diskutera globaliseringen ur ett
etiskt perspektiv.
Del
2 handlar om den ekonomiska globaliseringen. Författaren
anser att den ekonomiska globaliseringen innebär att nationsgränserna
minskar i betydelse. Han ställer frågan om vilka spelregler
som ska gälla och vilka normer som bör styra den ekonomiska
verksamheten. Collste diskuterar fyra normativa principer för
ekonomiska system: aggregerad nytta, rättvisa, äganderätt
och radikal demokrati. Del 2 diskuterar även ett förslag
till ett multilateralt avtal för investeringar (MAI) och
den s.k. Tobin-skatten.
Del
3 handlar om global rättvisa och relaterar ett antal rättviseteorier
till globaliseringen. De teorier Collste diskuterar behandlar
distributiv, inte retributiv, rättvisa. Hur bör olika
nyttigheter och bördor fördelas? Många teorier
har tagit nationalstaten som utgångspunkt; Collste vidgar
perspektivet och tar också upp frågor om rättvisa
i ett globalt perspektiv. Särskilt uppmärksammas John
Rawls rättviseteori. Collste kritiserar denna teori därför
att den inte tar hänsyn till globaliseringen. Han kritiserar
även kommunitaristernas avståndstagande från
idén om global rättvisa. Det är inte meningslöst
eller omöjligt att tala om fördelningen av värden
i ett globalt perspektiv enligt författaren. Del 3 innehåller
även Collstes eget positiva förslag till en global rättviseteori.
Denna teori innehåller till tre principer:
"1)
Varje individ har rätt till grundläggande mänskliga
rättigheter.
2) Globala institutioner bör ha demokratisk legitimitet.
3) Sociala värden bör fördelas lika om inte en
olika fördelning gynnar de sämst ställda."
Varför
skall man då anta dessa principer? Collste tycks i första
hand vilja berättiga dem utifrån en kontraktsteori.
Men han menar också att de skulle kunna accepteras av utilitarister,
libertarianer och anhängare av kristen etik.
Globalisering
och global rättvisa tar upp ett antal intressanta och
angelägna frågor om globalisering och global rättvisa.
Olika rättviseteoretiker har ofta begränsat sig till
att diskutera rättvisa inom ett samhälle eller en nationalstat
och helt ignorerat frågor om global rättvisa. Boken
behandlar därför ett något försummat men
viktigt ämne.
Till toppen
|