| |
 Innehåll
E-post
|
|
Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
N
Nordin
Titel:
Det politiska tänkandets historia
Författare: Svante Nordin
År: 1999
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-00653-5
Antal sidor: 184 sidor
Bindning: Häftad
Det politiska
tänkandets historia kan läsas som en inledning till
den politiska filosofins historia.
Boken är
indelad i fem avsnitt, förutom förord, inledning, litteratur
och register: Staden, Kontraktet, Projektet, 1900-talet - den
politiska filosofins återkomst, och Den politiska tanken
och Västerlandet.
Avsnitt ett
tar upp ett antal teorier i det politiska tänkandets historia
från antiken fram till 1500- och 1600-talen. I denna del
står begrepp, såsom stad, dygd, natur och förnuft
i centrum. Bland de filosofer som diskuteras i detta avsnitt märks
Platon, Aristoteles, Cicero, Augustinus, John av Salisbury, Thomas
av Aquino, Dante, Marsilius av Padua, Vilhelm av Ockham, Machiavelli,
Thomas More, Jean Bodin, Francis Bacon, och Tommaso Campanella.
Avsnitt två
handlar främst om olika kontraktsteorier. Gemensamt för
dessa teorier är att de anser att samhället bygger på
en överenskommelse eller ett slags kontrakt. Sådana
uppfattningar var vanliga på 1600- och 1700-talen, och utvecklades
av bl.a. Hobbes, Spinoza, Locke, och Rousseau, samt i viss utsträckning
även av Montesquieu. Även naturrättstanken (representerad
av t.ex. Grotius och Pufendorf), och den skotska upplysningen
(med tänkare såsom Hume och Adam Smith m.fl.), vilka
båda blomstrade ungefär samtidigt, diskuteras i denna
del.
Avsnitt tre
handlar främst om ett antal teorier som, enligt Nordin, har
det gemensamt att de betraktar politiken som ett projekt. Statskonsten
uppfattas som ett redskap för förändring och förbättring.
Bland annat följande filosofer avhandlas i denna del: Thomas
Paine, Condorcet, William Godwin, Mary Wollstonecraft, Bentham,
Henri Saint-Simon, och Comte. Gemensamt för dessa tänkare,
som var verksamma på 1700- och 1800-talen, är bl.a.
deras optimism och deras tro på politikens förmåga
att utveckla samhället. Nordin tar även upp ett antal
kritiker av denna syn på politiken i avsnittet, i första
hand Burke, Tocqueville, och Mill. Dessutom diskuterar han Kants,
Hegels, och Marxs politiska läror.
Avsnitt fyra
handlar om den politiska filosofins återkomst på 1900-talet.
Nordin tar upp enskilda tänkare, såsom Vilfredo Pareto,
Carl Schmitt, Strauss, och Arendt, förnyare av den liberala
teorin, såsom Rawls och Nozick, och kommunitarianer, såsom
Nussbaum, Sandel, Taylor, och Walzer. Både Rawls och Nozick
knyter an till tidigare kontraktsteoretiker och försöker
grunda liberalismen på en rättighetsbaserad politisk
teori. Kommunitarianerna har kritiserat liberalismen kanske främst
pga. lärans individualism och betonar samhällets, gemenskapens
och kulturens betydelse för formandet av individerna.
Boken avslutas
med några allmänna reflektioner över den politiska
tanken och västerlandet. Avsnittet är tillika en kort
sammanfattning av hela den politiska filosofins historia.
Det politiska
tänkandets historia är enligt förlaget avsedd
att användas som lärobok vid universitet och högskolor
inom t.ex. filosofi, idéhistoria, historia, statsvetenskap
och juridik.
Nordin
Titel:
Filosofins historia
Författare: Svante Nordin
År: 1995, 2003
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-02867-9
Antal sidor: 657 sidor
Bindning: Inbunden
Upplaga: 2:a upplagan, 2003
Filosofins
historia är en genomgång av hela den västerländska
filosofins historia, från de gamla grekerna till modern
tid.
Boken är
indelad i fem delar förutom förord, inledning, litteraturtips
och register: Antiken - filosofins uppkomst och segertåg,
Medeltid och renässans - filosofin möter kristendomen,
Sexton- och sjuttonhundratal - filosofin och den nya vetenskapen,
Den moderna tiden - filosofin mellan självhävdelse och
legitimationskris, och Filosofin i kontext.
Avsnitt 1
är indelat i fem kapitel: De första filosoferna, Sofisterna,
Sokrates - ironiker och provokatör, Platon - filosofin tar
form, Aristoteles och viljan att veta, och Filosofin under hellenismen
och romarriket.
Avsnitt 2
består av tre kapitel: Kristen filosofi och tidig medeltid,
Skolastikens filosofi, och Renässansens filosofi.
Avsnitt 3,
är indelat i fem kapitel: Den nya filosofin, Sextonhundratalsfilosofin
efter Descartes, Empirism, moralsensefilosofi och upplysning i
Storbritannien, Samhällsfilosofi och upplysning i Italien
och Frankrike, och Tysk filosofi från Wolff till Schelling.
Det sista
avsnittet, avsnitt 4, består av nio kapitel: Tysk filosofi
från Hegel till Nietzsche, Positivism, idealism och pragmatism
i Frankrike, Storbritannien och USA, Fenomenologi och existensfilosofi
i Tyskland, Fenomenologi och existensfilosofi i Frankrike, Marxism,
strukturalism, postmodernism, Historicism och existensfilosofi
i Italien och Spanien, Den analytiska filosofins uppkomst och
tidigaste utveckling, Senanalytisk och postanalytisk filosofi
i Storbritannien och USA, och Tillbakablick.
De flesta
filosofer som brukar behandlas i filosofihistoriska verk finns
med i Filosofins historia, t.ex. grekiska filosofer, som
Platon, och Aristoteles, medeltida filosofer, t.ex. Augustinus,
och Thomas av Aquino, rationalister, som Descartes, Spinoza, och
Leibniz, empirister, som Locke, Berkeley och Hume, upplysningsfilosofer,
som Montesquieu, Voltaire, Rousseau, och Diderot, tyska 1700-
och 1800-tals filosofer, som Kant, Fichte, och Schelling, och
"moderna" filosofer, som Hegel, Marx, Kierkegaard, Schopenhauer,
Nietzsche, Comte, Bergson, Bentham, Mill, Spencer, Sidgwick, och
Bradley, samt en rad andra tänkare.
Bland "samtida"
filosofer som omnämns i boken märks t.ex. anhängare
av pragmatismen, såsom Peirce, James, och Dewey, fenomenologer
och existensfilosofer i Tyskland, t.ex. Husserl, Scheler, Heidegger,
Gadamer, Löwith, Strauss, Arendt, Jaspers, och Cassirer,
Franska fenomenologer och existensfilosofer, som Sartre, Camus,
de Beauvoir, Merleau-Ponty, Marcel, Weil, Lévinas, och
Ricoeur, marxister, strukturalister och postmodernister, bl.a.
Lukács, Horkheimer, Adorno, Habermas, Lévi-Strauss,
Althusser, Foucault, Derrida, Lyotard, och Baudrillard, Italienska
och Spanska anhängare av historicism och existensfilosofi,
som Croce, Gentile, Gramsci, Unamuno och Ortega, och analytiska
och postanalytiska filosofer, såsom Frege, Russell, Moore,
Broad, Ramsey, Wittgenstein, Carnap, Ayer, Collingwood, Ryle,
Austin, Strawson, Quine, Popper, Kuhn, Feyerabend, Rawls, Nozick,
Searle, och Rorty.
Boken är
huvudsakligen en objektiv redogörelse för enskilda filosofers
tänkande. Men Nordin behandlar även kortfattat olika
filosofiska skolor och riktningar. I bokens sista del skymtar
Nordins personliga åsikter fram i större utsträckning.
Författaren ger ett slags sammanfattning av hela filosofins
historia, han tar upp vissa återkommande teman, och diskuterar
filosofins "genrer": den filosofiska dialogen, självbiografin,
den medeltida "summan" (ett slags skolastisk avhandling),
kommentarer, filosofiska romaner, brev, lärodikter och ordböcker,
systematiska avhandlingar, kortare uppsatser och den stora monografin.
Nordin avslutar med några reflektioner över filosofins
institutioner, dess historia och dess språk, samt över
olika litterära och retoriska verktyg, t.ex. metaforer, som
används inom filosofin.
Enligt Nordin
är filosofin en fortlöpande tradition, en tradition
med vissa kännetecken som följt den genom dess historia
i större eller mindre utsträckning.
"1. Filosofin
är kärlek till visdom, den är ett kunskapseros
riktad mot det sanna, rätta och sköna. Filosofen äger
inte visdom, lider tvärtom brist på den, men söker
den med desto större iver.
2. Filosofin uppstår ur en känsla av undran inför
tillvaron i dess helhet och ur en vilja att veta. Filosofen intar
en teoretisk, kontemplativ, åskådande attityd till
verkligheten, han söker kunskap för dess egen skull.
3. Filosofin innebär ett engagemang för vissa abstrakta
ideal, för förnuft, sanning och rätt. Dessa ideal
uppfattas som universellt giltiga, inte som beroende av tid, plats,
nation, språk eller person.
4. Filosofin betyder en rannsakan av livet och ett sätt att
leva som är grundat på självrannsakan och sökande
efter självkännedom. Insikten om den egna okunnigheten
är en viktig del av denna självkännedom.
5. Det filosofiska sökandet kan aldrig känna visshet
om att lyckas. Det stöter ständigt på svårigheter,
återvändsgränder, motsägelser. Det utgör
en sorts vadhållan på förnuftet, det är
ett ständigt pågående företag.
6. Filosofin innebär explicit eller implicit en fortlöpande
kritik av alla bestående förhållanden, traditioner
och åskådningar, en kritik som enbart vill ha förnuftet
som rättesnöre.
7. Filosofin innehåller en levnadskonst och en livsstrategi.
Denna strategi försöker bemästra människans
lott inte genom att undvika dess tragiska inslag, vilka ses som
oundvikliga, utan genom att höja sig över dem. Intellektuell
och moralisk autonomi, sinnesfrid, fast ståndaktighet, oförvillat
omdöme, intellektuell glädje, blir de eftersträvansvärda
idealen."
Filosofins
historia ger en god introduktion till det västerländska
tänkandets historia. Boken är tämligen lättläst,
omfattande och välskriven. Nordin behandlar både enskilda
filosofer och filosofiska riktningar kunnigt. En fördel med
Filosofins historia är att den tar upp relativt samtida
tendenser, strömningar och tänkare inom ämnet som
inte alltid behandlas i äldre filosofihistoriska verk. Bokens
främsta styrka är nog dess bredd. Nordin diskuterar
ett mycket stort antal filosofer. Bredden gör att vissa filosofer
diskuteras ganska kortfattat, vilket dock inte nödvändigtvis
är en nackdel för en introduktionsbok. Boken är
enligt förlaget avsedd att användas som läromedel
vid universitet och högskolor inom i första hand filosofi
och idéhistoria, men vänder sig även till en
filosofiskt intresserad allmänhet.
Till toppen
|