Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
H
Hartman
Titel:
Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori
Författare: Jan Hartman
År: 1998, 2004
Förlag: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-03306-0
Antal sidor: 307 sidor
Bindning: Häftad
Upplaga: 2:a upplagan, 2004
Vetenskapligt
tänkande Från kunskapsteori till metodteori
handlar om
kunskapsteori, vetenskapsteori och metodteori.
Boken
är indelad i fyra delar: Kunskapsteori, Vetenskapsteori,
Kvantitativ metodteori, och Kvalitativ metodteori. Den första
delen handlar om kunskapens natur, möjlighet och gränser,
om kunskapens grundval och om seendet som kunskapskälla.
Vad är kunskap? Kan vi veta någonting överhuvudtaget?
Vilka är kunskapens källor?
Den
andra delen behandlar vetenskapsteori. Avsnittet är indelat
i sex kapitel, plus en inledning och en resumé: vetenskapliga
teorier, vetenskapliga teoriers sanning, rättfärdigande
av teorier, användning av teorier, utveckling och rationalitet,
och hermeneutisk vetenskapsteori. I denna del avhandlas bl.a.
följande frågor: Vad är vetenskap? Vad menas med
en vetenskaplig teori? Hur ser vetenskapliga förklaringar
och förutsägelser ut? Är den vetenskapliga utvecklingen
rationell? Vilka faktorer styr den vetenskapliga utvecklingen?
Kapitlet diskuterar två olika vetenskapsteoretiska riktningar:
positivism och hermeneutik. Hartman går igenom ett antal
viktiga termer, såsom teori, hypotes, och modell, han tar
upp och diskuterar olika typer av definitioner, och förklaringar,
och han beskriver den induktiva och den hypotetisk-deduktiva metoden.
Vetenskapsteoretiker, såsom Popper, Kuhn och Lakatos omnämns.
I samband med diskussionen av hermeneutisk vetenskapsteori nämner
författaren teoretiska perspektiv, såsom fenomenologi,
etnografi, etnometodologi och symbolisk interaktionism.
De
två sista delarna handlar om metodteori. Metodteorin utgör
enligt Hartman en förbindelselänk mellan vetenskapsteori
och metodlära. Metodteorin anger de principer som den mer
konkreta metodlärans föreskrifter skall bygga på.
Den ger kunskap om hur forskaren bör resonera för att
resonera vetenskapligt.
Del
tre handlar om kvantitativ metodteori. Avsnittet är indelat
i tre kapitel, plus en inledning: formulerandet av en hypotes,
utformandet av undersökningar, och analys av kvantitativa
data. Avsnittet tar bl.a. upp olika mätskalor, olika typer
av hypoteser, och undersökningar, såsom intervju, observation
och experiment, olika urvalsprinciper, och statistisk analys av
insamlat datamaterial.
Del
fyra handlar om kvalitativ metodteori. Avsnittet är indelat
i två kapitel, plus en inledning: analytisk induktion, och
interaktiv induktion. Avsnittet behandlar bl.a. forskningsprocessens
olika faser, kunskapskällor, såsom intervju och naturalistisk
observation, urvalsproblematik och analys av kvalitativa data,
och den interaktiva forskningsprocessen. Ett exempel på
en kvalitativ metod som Hartman nämner är s.k. grundad
teori.
Vetenskapligt
tänkande Från kunskapsteori till metodteori
tar upp en
rad olika frågor inom kunskapsteori, vetenskapsteori och
metodteori.
I denna mening är boken omfångsrik. Samtidigt skulle
mycket mer kunna sägas om enskilda områden och detaljer.
Hartman behandlar t.ex. inte sanningsteorier såsom minimalism
och redundansteorin och diskussionen av olika berättigandeteorier,
såsom olika former av fundamentism och koherentism, skulle
kunna utvecklas. Boken är dock på det hela taget välargumenterad
och borde fungera mycket bra som en introduktion till de ämnen
som avhandlas. Dispositionen
är klar och tydlig och resonemangen lätta att följa.
Holmberg
Titel:
Filosofi och samhälle
Författare: Bengt Holmberg
År: 2004
Förlag: Förlaget
Futurum
ISBN: 91-87722-74-7
Antal sidor: 240 sidor
Bindning: Inbunden
Filosofi
och samhälle kan ses som en inledning till filosofin.
Författaren försöker även belysa relationen
mellan filosofin och samhället i övrigt.
Boken
tar upp och ger en introduktion till de flesta områden inom
både praktisk och teoretisk filosofi. Ämnena spänner
från etik och människosyn till reflektioner över
kunskapen och vetenskapernas natur och verklighetens beskaffenhet.
Tyngdpunkten får nog ändå anses ligga på
den teoretiska filosofin, särskilt på kunskapsteori
och vetenskapsteori. Holmberg diskuterar flera centrala filosofiska
begrepp, såsom induktion och deduktion, förklaringar
och beskrivningar, orsak och verkan, slump och tillfällighet,
definition, del och helhet, han behandlar frågan om viljans
frihet och förhållandet mellan kropp och själ
och han ger en kortfattad beskrivning av några olika etiska
uppfattningar. Vidare tar författaren upp förändringens
problem och allmänbegreppens natur och han diskuterar relationen
mellan filosofi och religion och mellan filosofi och samhällsutveckling.
Boken
innehåller både historiska och tematiska delar, där
enskilda filosofer, filosofiska riktningar och filosofiska delområden
tas upp till diskussion. Författaren
vill genomgående visa på vikten av kritiskt tänkande,
uppmuntra viljan och modet att ifrågasätta och väcka
intresset för filosofins stora frågor.
Det
märks att författaren har varit lärare. Boken genomsyras
av ett pedagogiskt intresse, vilket bl.a. visar sig i valet av
ämnen. Holmberg diskuterar tänkare, såsom Amos
Comenius, Johan Friedrich Herbart, Friedrich Fröbel och Jean
Piaget, vilka sällan behandlas i filosofiska verk, men som
väl får betraktas som centrala inom pedagogikens historia.
Boken innehåller även ett helt kapitel om filosofi
och skolpolitik.
Filosofi
och samhälle är en lättläst bok som tecknar
en personlig bild av filosofin och filosofins historia. Den torde
i första hand intressera nybörjare i ämnet, pedagogiskt
intresserade filosofer eller filosofiskt intresserade pedagoger.
Huisman
Titel:
Estetiken
Författare: Denis Huisman
Originalets titel: L'esthétique
Svensk översättning: Jon Milos & Hans Johansson
År: 1998
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-88992-13-6
Antal sidor: 128 sidor
Bindning: Pocket
Estetiken
ger en introduktion till konstfilosofin. Här diskuteras grundläggande
estetiska frågor, såsom konstens natur, kännetecken
och värde, konstens psykologi och sociologi: betraktandet,
skapandet och tolkningen av olika konstverk, och konstens relation
till samhället i övrigt. Författaren diskuterar
estetikens problem, konstens värdeteori och dess förhållande
till vetenskap, moral, industri och religion. Viktiga riktningar
och enskilda tänkare inom ämnet beskrivs kortfattat.
Sambandet mellan de olika konstformerna och estetikens syfte och
metoder tas upp till diskussion. Boken närmar sig ämnet
både från ett historiskt och ett tematiskt perspektiv.
Huisman nöjer
sig inte med att redogöra för andra tänkares uppfattningar
utan tar även själv ställning i centrala estetiska
frågeställningar. Som exempel kan nämnas de uppfattningar
om konstens natur och kännetecken och estetikens natur och
syften som kommer till uttryck i boken. Huisman
kritiserar de tänkare som finner konstens natur i avbildning.
Konst är skapande. Konst är "transponering av det
verkliga med hjälp av specifika former". Konst är
symbolisering, flykt och överskridande, inte mekanisk eller
omedveten reproduktion. Även den enklaste konst är i
någon mån idealiserande. Vad gäller konstens
kännetecken skall de inte sökas i objektet utan i subjektet,
enligt författaren. "Konstens enda kriterium är
extasen. Där glädjen saknas, där saknas konsten."
Verklig konst är konst som skänker oss glädje.
Estetik kan, enligt författaren, sägas vara "allt
filosofiskt tänkande kring konsten". Huisman kritiserar
de estetiker som menar att även skönheten i naturen
tillhör ämnets studieobjekt: "Estetiken måste
betraktas som konstfilosofi och ingenting annat". Samtidigt
bör estetiken sträva efter att bli en vetenskap. Huisman
avslutar sitt verk med följande sats: "Om estetiken
vägrar att bli rigorös, precis och positiv kommer den
att upphöra att existera".
Estetiken
är väl inte den djupaste boken om konstfilosofin och
inte heller den bredaste. Men för den som söker en kort
introduktion till en stundtals något undanskymd gren av
filosofin torde den lämpa sig tämligen utmärkt.
Boken är föredömligt strukturerad, skriven på
ett enkelt och lättfattligt språk. Resonemangen är
ibland väl kortfattade, men idéerna är i regel
klart och tydligt uttryckta.
Till toppen
|