| |
 Innehåll
E-post
|
|
Recensioner
Klicka
här för att komma till The Philosophy Nets länk
till Bokus
A
Andersson
och Mattson
Titel:
Filosofisk tanke
Författare: Jan S Andersson & Nils-Göran
Mattson
År: 1998
Förlag: Ekelunds/Gleerups
ISBN: 91-646-1051-9
Antal sidor: 448 sidor
Bindning: Kartonnage/Paperback
Upplaga: 2:a upplagan, 2001
Filosofisk
tanke är enligt författarna främst avsedd som
lärobok för gymnasiet och vuxenutbildningen och täcker
behovet av läromedel för kursen filosofi A och kursen
filosofi B.
Boken
innehåller en systematisk och en historisk del. Den systematiska
delen behandlar i första hand argumentationsteori, värdefilosofi
och vetenskapsfilosofi. Kortare avsnitt om normativ etik, logik
och politisk filosofi har inkluderats, samt ett mer utförligt
avsnitt om ekosofiska teorier. Grundläggande begrepp som
tes, argument, tolkning, precisering och definition tas upp till
diskussion. Olika metaetiska teorier som emotivism, intuitionism
och naturalism beskrivs kortfattat. Skillnaden mellan analytiska
och syntetiska satser och mellan deduktion och induktion behandlas
och belyses med flera exempel. Normer för saklig debatt presenteras
och några vanliga former av felslut exemplifieras. Värdefilosofins
grenar beskrivs och teleologiska, eller konsekvensetiska, och
deontologiska teorier granskas närmare. Särskilt noggrant
synas den s.k. utilitarismen i sömmarna. Begrepp som frihet
och rättvisa diskuteras och riktningar som liberalism och
kommunitarism behandlas. Ett antal olika former av miljöetiska
ståndpunkter preciseras.
I
kapitlet om vetenskapsfilosofi behandlas flera olika riktningar
eller skolor, såsom logisk positivism, strukturalism och
kritisk teori. Enskilda filosofer, såsom Popper, Kuhn, von
Wright, Gadamer, Habermas, Saussure, Lévi-Strauss, Foucault
och Derrida har fått egna avsnitt. Olika typer av förklaringar
beskrivs och exemplifieras och grundläggande begrepp inom
vetenskapsfilosofin analyseras. Kapitlet innehåller avsnitt
om hypotespröving, vetenskapliga värden och hermeneutik.
Frågan om huruvida naturvetenskaper, samhällsvetenskaper
och humanistiska vetenskaper använder och bör använda
olika metoder belyses på olika sätt.
Den
historiska delen innehåller fem avsnitt: Antiken, Medeltiden,
Renässansen och den vetenskapliga revolutionens århundrade,
Upplysningen och 1800- och 1900-talen. Denna del är i första
hand uppbyggd kring en diskussion av enskilda filosofer, men innehåller
även kortare systematiska avsnitt och beskrivningar av olika
filosofiska riktningar. Kapitlet om antiken innehåller korta
avsnitt om yttervärldsproblemet, kunskapens grund och ursprung
och kropp-själ problemet. Kapitlen om medeltiden och renässansen
innehåller systematiska diskussioner om tro och vetande,
mekanisk och organisk natursyn och kapitlet om upplysningen behandlar
distinktionen mellan metodologisk individualism och kollektivism
och vissa frågor inom politisk filosofi. Kapitlet om 1800-
och 1900-talen innehåller bl.a. ett avsnitt om feminism
och feministisk vetenskap, kunskapsteori och etik. De flesta "klassiska"
filosofer behandlas i denna del, från gamla grekiska filosofer
som Platon och Aristoteles, till 1900-tals filosofer som Husserl,
Frege, de Beauvior och Russell.
Filosofisk
tanke är en välskriven bok som torde fungera bra
i undervisningssammanhang. Många av filosofins klassiska
problem presenteras på ett lättfattligt och nyanserat
sätt. Boken innehåller en mängd övningar
som kan underlätta inlärningen och förståelsen
för olika filosofiska begrepp och teorier. Volymen skulle
kunna utökas med fler litteraturtips och en referenslista
för att underlätta för den som vill fördjupa
sig i något ämne eller någon filosof. I kapitlet
om 1800- och 1900-talen saknar man ett avsnitt om pragmatismen
(den sammanfattning av riktningen som förekommer är
mycket kortfattad). Författarna visar annars prov på
ett brett kunnande och behandlar en stor mängd av filosofins
problem, frågor och tänkare.
Arkoun
Titel:
Arabisk Idéhistoria
Författare: Muhammed Arkoun
Originalets titel: La pensée arabe
Svensk översättning: Pär Svensson
År: 1993
Förlag: Alhambra
ISBN: 91-87680-46-7
Antal sidor: 128 sidor
Bindning: Pocket
Arabisk
Idéhistoria handlar om föreställningarnas
och tänkandets historia inom arabisk kultur.
Boken
är indelad i fem kapitel: Kapitel I Koranen, Kapitel II Det
arabiska tänkandets uppkomst, Kapitel III Den klassiska idéhistorien,
Kapitel IV Bevarande, brytningar och pånyttfödelser
och Kapitel V De moderna idéernas inbrytning.
Kapitel
I tar upp frågan om islams och Koranens inflytande på
arabisk idéhistoria. Författaren pekar bl.a. på
några olika sätt att tolka Koranen.
Kapitel
II handlar om det arabiska tänkandets uppkomst. Arkoun bestämmer
tillkomstskedet till ca 632 - 950. Kapitlet är indelat i
följande delavsnitt: Den traditionella muslimska historiesynen,
Den arabisk-muslimska kulturens födelse: De första maktkampernas
historiska ram (632 - 750), De första lärodiskussionerna,
Inflytandet från grekiskt tänkande (750 - 900), och
Spänningar mellan sunniter och shi'iter.
Kapitel
III behandlar den period Arkoun kallar den arabiska klassicismen:
perioden mellan 900- och 1200-talen. Författaren beskriver
den klassiska idéhistoriens allmänna drag, den referensram
som var gemensam för alla dem som formade det klassiska tänkandet
och ett antal skolor och teman. Perioden kännetecknas enligt
författaren idéhistoriskt av följande tendenser:
1 En ökad variation och specialisering, 2 Ett ökat intresse
för systematisering och syntes kopplat till det rationella
tänkandets frammarsch och striderna och rivaliteten mellan
de olika skolorna, 3 Förbättrade villkor för de
intellektuella, och 4 Den arabiska tankesfärens expansion.
Arkoun menar att olika uppfattningar och skolor kan ordnas längs
en tänkt axel vars ena riktning pekar mot en traditionalistisk
syn och dess andra mot en rationalistisk syn. Traditionalisterna
betonar traditionen och uppenbarelsen, medan rationalisterna lyfter
fram förnuftet och det rationella tänkandet. Denna klassificering
är enligt Arkoun i första hand kunskapsteoretisk. Viktiga
traditionalistiska skolor är hanbaliterna, zahiriterna, h'anafiterna,
malikiterna, shafi'iterna, imamiterna, isma'iliterna, zayditerna
och kharidjiterna. Den rationalistiska synen representeras, enligt
Arkoun, av två strömningar: mu'taziliterna och falasifa.
På
1200-talet är den klassiska idéhistoriens andliga
värld helt fastställd, enligt Arkoun. År 1258,
då mongolerna intar Bagdad, representerar en orienteringspunkt.
Kapitel IV handlar om brytningar, av bl.a. politisk, social, ekonomisk,
språklig och psykologisk art, i den arabiska idéhistorien,
men också om bevarande av vissa värden och pånyttfödelser.
Kapitel
V tar upp de moderna idéernas inbrytning från början
av 1800-talet och framåt. Perioden kännetecknas bl.a.
av inflytande från och olika reaktioner på inflytande
från västvärlden och Europa och den s.k. modernismen
på arabisk idéhistoria. Kapitlet är indelat
i tre delavsnitt: Det arabiska tänkandets nya villkor, "Nahdas"
program (Nahda, uppsving, arabisk renässans), som
bl.a. beskriver den reformistiska syn som enligt författaren
dominerar det intellektuella livet till omkring år 1950,
och "Thawras" program (Thawra, revolution), som
bl.a. tar upp socialismens och marxismens inflytande under 1900-talet.
Arabisk
Idéhistoria är inte i första hand inriktad
på detaljerade analyser av enskilda tankeströmningar,
skolor, riktningar, tänkare o.dyl. Arkoun beskriver istället
på ett överskådligt sätt de stora dragen
i det arabiska tänkandets och föreställningarnas
historia. Boken torde i första hand intressera personer som
vill veta mer om arabisk kultur och idéhistoria och som
letar efter en kort introduktion.
Till toppen
|