Bentham, Jeremy 1748-1832

Biografi
Engelsk filosof och jurist. Bentham föddes i London den 15 februari 1748. Han lärde sig latin redan vid tre års ålder och när han var tolv skrevs han in vid Oxford University, där han tog en examen vid sexton års ålder. Därefter studerade han juridik vid Lincoln’s Inn, Westminister. Tack vare ett arv från föräldrarna kunde han ägna sitt liv åt studier och filosofiskt författarskap. Hans arbeten inkluderar: A Fragment on Government 1776, och An Introduction to the Principles of Morals and Legislation 1781. 1824 grundade han tidskriften Westminister Review som språkrör för den typ av filosofi han och hans lärjungar företrädde. The Rationale of Judicial Evidence publicerades 1825 med John Stuart Mill som redaktör, och Constitutional Code (i två volymer) ca 1830. Bentham dog den 16 juni 1832. Han hjälpte till att grunda University College i London, där hans kropp finns bevarad i ett mumifierat tillstånd.

Etik
Bentham är utilitarist, dvs. han menar att en handlings moraliska värde avgörs av dess konsekvenser. Han är också en s.k. klassisk utilitarist. Det enda som har positivt egenvärde är njutning eller lycka och det enda som har negativt egenvärde är smärta eller lidande. En klassisk utilitarist menar att vi bör handla på så sätt att vi skapar ett så stort, totalt överskott av lycka över lidande som möjligt.

Så här formulerar Bentham själv utilitetsprincipen: ”Med utilitetsprincipen menas den princip som ger sitt samtycke till eller förkastar varje handling överhuvudtaget, i enlighet med den tendens den förefaller att ha att öka eller minska lyckan hos de parter vars intressen är i fråga: eller, vilket är samma sak med andra ord, att främja eller att sätta sig emot denna lycka.” Denna princip skall tillämpas både på individuella och statliga handlingar, enligt Bentham.

Bentham försöker precisera innebörden av denna tes bl.a. genom att diskutera vad som menas med njutning och smärta, vilka olika typer av njutningar och smärtor det finns, vilka faktorer som påverkar dessa perceptioners värde och hur man kan gå tillväga för att bedöma tendensen hos handlingar och händelser att öka eller minska lyckan hos berörda parter.

Värdet hos njutningar och smärtor varierar beroende på flera olika faktorer. Bentham nämner sju omständigheter som påverkar dessa perceptioners värde. Värdet kommer att vara större eller mindre beroende på njutningarnas och smärtornas: (1) intensitet, (2) varaktighet, (3) säkerhet eller osäkerhet, (4) närhet eller avlägsenhet, (5) fruktbarhet, (6) renhet och (7) omfattning, dvs. antalet personer som påverkas av dem. Ju intensivare, mer varaktiga, säkrare, mindre avlägsna, fruktbarare, renare och mer omfattande njutningarna är, desto bättre, och tvärtom för smärtorna.

För att bedöma den generella tendensen hos en handling att öka eller minska lyckan hos berörda parter kan man använda sig av följande process. Börja med någon person, vilken som helst av dem som förefaller påverkas mest av handlingen, och bedöm i tur och ordning var och en av följande punkter. (1) Värdet hos varje urskiljbar njutning som förefaller produceras av den i första hand. (2) Värdet av varje smärta som förefaller produceras av den i första hand. (3) Värdet hos varje njutning som förefaller produceras av den i andra hand. (4) Värdet av varje smärta som förefaller produceras av den i andra hand. (5) Summera värdena hos alla njutningar på en sida, och värdena av alla smärtor på den andra. (6) Avgöra hur många personer som påverkas av handlingen, och upprepa ovanstående process för var och en. Summera slutligen alltsammans. Om njutningarna på det hela taget är större än smärtorna, är handlingens tendens god. Om däremot smärtorna på det hela taget är större än njutningarna, är handlingens tendens ond. Bentham menar inte att denna process strikt skall följas före varje moraliskt omdöme eller lagstiftande eller juridisk operation. Men det är emellertid bra att alltid ha den i åtanke och i någon mening utgör den ett ideal.

Det finns flera olika sorters njutningar och smärtor, enligt Bentham. Njutningar och smärtor är ett slags perceptioner som antingen är enkla eller sammansatta. De enkla perceptionerna är sådana som inte vidare kan sönderdelas, medan sammansatta är sådana som kan delas upp i flera enkla perceptioner. De senare kan vara sammansatta av enbart njutningar, av enbart smärtor eller av både njutningar och smärtor.

De enkla formerna av njutningar som människor kan erfara förefaller vara följande: (1) sinnenas njutningar, (2) rikedomens njutningar, (3) skicklighetens njutningar, (4) vänskapens njutningar, (5) det goda ryktets njutningar, (6) maktens njutningar, (7) pietetens njutningar, (8) välviljans eller sympatins njutningar, (9) illviljans njutningar, (10) minnets njutningar, (11) föreställningsförmågans njutningar, (12) förväntans njutningar, (13) njutningar som beror på association, och (14) lindringens njutningar.

De olika formerna av enkla smärtor tycks vara följande: (1) privationens smärtor, (2) sinnenas smärtor, (3) klumpighetens smärtor, (4) fiendskapens smärtor, (5) det dåliga ryktets smärtor, (6) pietetens smärtor, (7) välviljans eller sympatins smärtor, (8) illviljans smärtor, (9) minnets smärtor, (10) föreställningsförmågans smärtor, (11) förväntans smärtor, och (12) smärtor som beror på association.

Dessa olika former av njutningar och smärtor kan i sin tur delas in i flera olika former och ges olika namn. Till sinnenas njutningar räknas t.ex. tillfredsställelse av hunger och törst, sexuellt begär och nyfikenhet, förutom enkla erfarenheter knutna till de olika sinnena. Till lindringens njutningar hör alla de njutningar en människa erfar efter att först ha utstått någon smärta en tid, då denna smärta försvinner eller avtar. Följaktligen finns det lika många former av dessa njutningar som det finns former av smärtor. Privationens smärtor utgörs av de smärtor som uppstår som ett resultat av tanken att man inte är i besittning av någon njutning. Således finns det lika många sådana typer av smärtor som det finns njutningar med vilka de kan korrespondera.

Rättsfilosofi
Enligt Bentham är det inte bara individuella handlingar som skall bedömas utifrån utilitetsprincipen, utan även t.ex. statliga handlingar. Lagstiftningen har, liksom all övrig verksamhet, till syfte att åstadkomma ett så stort överskott av njutning över smärta som möjligt. När man stiftar lagar bör man således ha utilitetsprincipen i åtanke.

Daniel Rönnedal 2013.

Till toppen